|
|
|
Kyrkomötet
Motion 2006:55
av Per Ingvarsson
|
|
|
Personval eller partival
|
|
Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att förebereda en ändring i kyrkoordningen så att preferensröstning kan införas till nästkommande val 2009.
Motivering
Det har under en mycket lång tid diskuterats olika former för personval. I vårt land har vi en mycket stark tradition av partival. Dock har personvalsmöjligheten ökat genom att vi numera kan kryssa för en kandidat. Detta har en viss betydelse men i det stora hela så får det ett väldigt litet genomslag. Finns det bättre sätt att kombinera partival och personval? Tänk om man kunde hitta en metod som ger väljarna största möjliga frihet att själva avgöra hur de vill representeras.
Kanske skulle man kunna hitta något i demokratiutredningens rapport, Demokratin är en successiv uppenbarelse? Här presenteras faktiskt en mycket spännande modell från Irland (STV, Single Transferable Vote System) som på ett alldeles lysande sätt kombinerar partival och personval. Jag citerar i stort sätt sidan 109 och 110.
Man röstar helt enkelt på kandidater (upprättade på en gemensam lista med tydligt angiven parti-/grupptillhörighet) genom att rangordna dem. Vid sammanräkningen tittar man först enbart på väljarnas förstahandsröster. De kandidater som fått fler röster än den så kallade valkvoten1 blir invalda. Kanske blir det två av fyra kandidater. För att ta fram de övriga två fördelar man de redan valdas ”överskottsröster” (om valkvoten är 9 000 i valkretsen och en viss kandidat har fått 12 500 förstahandsröster så har ju denne fått 3 500 röster i ”onödan” s.k. överskottsröster), man delar ut dessa överskottsröster till de kandidater som står som andra namn på kandidatens valsedlar.
Om denna överföring av överskottsröster inte räcker till för att lyfta någon kandidat över tröskeln (valkvoten), tar man till en annan liknande (mycket intressant) åtgärd. Man letar helt enkelt upp den kandidat som fått minst förstahandsröster och ”utesluter” denne (eftersom denne ändå inte kan bli aktuell). Det innebär att om man har röstat på den minst populäre så räknas istället mitt andrahandsval. Så fortsätter förfarandet till dess samtliga platser blivit besatta. Ingen röst har på detta sätt blivit ”bortkastad” därför att väljare satt upp förstahandskandidater som visat sig vara chanslösa.
Metoden kan tyckas krånglig men har på Irland fungerat mycket väl och sammanräkningarna har gått förvånansvärt fort även innan datorerna kunde göra jobbet.
Det viktigaste teoretiska argumentet för att tillämpa STV torde vara att det ger möjlighet för väljarna att självständigt väga de olika egenskaperna hos kandidaterna som de fäster vikt vid. Det är t.ex. möjligt för en väljare att placera kvinnor, arbetare, stadsbor osv. på de första platserna oberoende av vilket parti de representerar, på samma sätt som det är möjligt att bara placera kandidater från ett parti på sin lista. Av valresultaten från Irland att döma är väljarna i mycket stor utsträckning partitrogna. Resultatet blir förvånansvärt partiproportionellt.
Metoden ger väljarna största möjliga frihet att själva avgöra hur de vill representeras. Partisystemets öde läggs i väljarnas händer, men om partierna vill och förmår hävda sin ställning kommer metoden att fungera som ett proportionellt val.
Just denna kombination av partival och personval skulle kunna vara ett system som vi alla skulle kunna enas kring.
Låt oss därför ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att förebereda en ändring i kyrkoordningen så att vi kan införa Single Transferable Vote System (STV) till nästkommande val 2009.
Linköping apostladagen, a.D. 2006
Per Ingvarsson
1 Antalet röstande / (kandidater+1) +1. Om antalet röstande är 100 och de ska välja 4 kandidater blir valkvoten 100/(4+1) +1 – 21)
|